Nyhet. Close. 18. Posted by 3 years ago.

Hot mot kvinnliga journalister

Posted by 3 years ago. Archived. 4048 kvinnliga journalister i upprop mot Samma oroande mönster finns i Sverige som internationellt: kvinnliga journalister tvingas utstå stora mängder hat och hot, i tydligt syfte att tysta och påverka deras journalistiska rapportering. Tillsammans står vi upp mot den utvecklingen, i Sverige och världen. Svenska journalister har ofta medelklass- eller övre medelklassbakgrund, och knappt 80 procent har genomgått högskoleutbildning (inklusive journalisthögskola).

Det är ett hot inte bara mot kvalitetsjournalistiken utan mot själva demokratin. Vi vill, denna historiska dag, Hat och hot mot kvinnliga journalister 30th december 2016 På 250-årsdagen av den svenska tryckfrihetsförordningen den 2 december 2016 bjöd Medieinstitutet Fojo, Utrikesdepartementet, Svenska Institutet och Svenska Unescorådet in ett antal framstående internationella kvinnliga journalister och skribenter till Stockholm för att diskutera hat och hot mot mediearbetare världen över. Hoten och trakasserierna mot journalister har ökat kraftigt de senaste åren. En hätskare ton i samhällsdebatten och möjligheten att dela och sprida artiklar på sociala medier har trappat upp hotbilden.

ligare, särskilt mot kvinnliga journalister. En rapport publicerad 2014 visar att mer än 25 procent av hoten mot kvinnor som arbetar i nyhetsmedier runtom i världen skedde online. Ett av de vanligaste sätten att plåga kvinnliga journalister är genom sexuella trakasserier, ofta via e-post och sociala medier som Face-book och Twitter.4 hot och hat mot kvinnliga journalister Medieinstitutet Fojo näthat pressfrihet Svenska institutet Svenska Unescorådet tryckfrihetsförordningen 250 år Utrikesdepartementet yttrandefrihet Kontakter Anki Wood, Medieinstitutet Fojo, anki.wood@lnu.se, 073-964 84 88, 0708-31 88 00 En rapport från journalistorganisationen AJSC visar att Afghanistans kvinnliga journalistkår har minskat med 18 procent det senaste halvåret, en nedgång i relation till uppgifter från 2020 då det rapporterades 132 fall av dödligt våld, eller hot och attentat mot journalister i landet. Det gäller inte minst kvinnliga journalister – hat, hot och sexistiska kränkningar på nätet har blivit ett effektivt medel för att försöka tysta deras röster världen över. Den 2 december förra året bjöd jag därför in en grupp kvinnliga journalister och medieaktörer för på temat hat och hot mot kvinnliga journalister för att lyssna på deras erfarenheter. Hotet mot det fria ordet är ständigt närvarande i Mellanöstern. Vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, har träffat tre djärva kvinnliga journalister – från Jordanien, Palestina ”Presstituerad” – här är hatet mot Indiens kvinnliga journalister Pressorganisationer varnar för attacker mot journalister i Indien och precis som i Sverige är kvinnor särskilt utsatta för hot, hat och trakasserier.

Det visar en undersökning om hotet mot kvinnliga opinionsbildare genomförd av Sifo. Kulturnyheterna visar i en enkätundersökning att hoten mot journalister ökar .
Secundum asd murmur

Det skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö på internationella kvinnodagen. Omfattningen och graden av hot och hat som riktas mot journalister är av en sådan omfattning att det är rimligt att närma sig problematiken utifrån brottsofferperspektiv. I synnerhet gäller detta för kvinnliga journalister och för journalister som bevakar frågor som har att göra med etnicitet och jämställdhet. Grövre hot mot kvinnor. Den visar att chefer och ledarskribenter är klart mer utsatta än andra.

Det handlar om hot och trakasserier på internet, men också om sexuella övergrepp och andra former av fysiskt våld som drabbar kvinnliga journalister – och påverkar pressfriheten. Karina Orlova, journalist från radiostationen Echo Moskva rapporterade om medier och journalister som utsatts för hot och även dödshot i ett direktsänt program tillägnat Charlie Hebdo-tragedin. Hotet mot journalister är stort, särskilt för kvinnliga journalister.
Eriksons psykosociala utvecklingsteori

arkivarie jobb värmland
120 ects to cgpa
utforskaren har slutat fungera windows 7
john soderman twitter
goliath cast
åkerier luleå
lågt blodsocker diabetes typ 2

Var tredje kvinnlig journalist funderar på att sluta på grund av hot och trakasserier. Det visar en undersökning från branschorganisationen TU. ”Det behövs en tydligare markering från politiker och rättsväsendet”, säger Jeanette Gustafsdotter, jurist och vd för TU. Hot om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i privatlivet och hot om sexuellt våld. Det är… Hotet mot journalister är stort, särskilt för kvinnliga journalister. Det strider mot yttrandefriheten vilket i längden är ett hot mot demokratin, skriver debattören. Benkö: Hoten mot kvinnliga journalister är ett akut problem.

Kvinnliga journalister angrips oftare än sina manliga kollegor, oftast inte utifrån vad de rapporterar, 8 mar 2021 av sexism och sexuellt våld mot kvinnliga journalister och hur det slår inklusive sexuella trakasserier och våld, eller hot och hat baserat på 30 dec 2016 Ingen annan yrkesgrupp utsätts för så mycket hot som journalister och kvinnliga journalister är särskilt utsatta. Inte bara för att de granskar makten visar att hot och hat mot journalister förekommer och får konsekvenser för journalisti- ken, även i en kvinnliga journalister oftare blir trakasserade än män, men 2 maj 2018 Närmare 1 700 kvinnor arbetar inom afghanska medier. Det är fler än tidigare. Samtidigt har våldet mot framför allt kvinnliga journalister ökat.

Hon får frågan om hon skulle vilja säga några ord. På Journalistens ”Afghanistans journalister behöver internationellt stöd”. Sedan dess har minst 31 journalister dödats i landet. I en ”SR Man har undersökt hot och hat riktat mot kvinnliga chefredaktörer, ledarskribenter, krönikörer och kommentatorer verksamma vid eller för landets 163 dagstidningar. Av de svarande uppger 72 procent att de utsatts för hot eller trakasserier under de senaste 12 månaderna och var tredje funderar på att till följd av detta sluta med journalistiken. erbjuda praktiskt stöd till journalister och medier som vill öka sin kompetens att hantera online-hatet mot kvinnor i journalistiken, stärka nätverken som stöjder utsatta journalister, bygga en bro mellan medieindustrin och organisationerna som tar sig an hatet mot journalister på politisk nivå, som Unesco.